Islam och media

juni 11, 2007 at 12:28 e m (islam)

Ett återkommande irritationsmoment för oss anti-jihadister är hur media ständigt är för snälla mot Islam.

Man rapporterar t ex sällan vad som pågår i (vanlig och populär) media i många muslimska länder: program om hur Islam ska dominera världen, hur man misshandlar sin fru, vansinniga konspirationsteorier om sionism, uppmaningar till barn att döda judar, och så vidare. Endast en liten del går igenom pk-censuren, som det palestinska barnprogrammet med jihadisten musse pigg som propagerade för islamism, men då ofta i en lätt förvanskad form, t ex genom att nämna judehat men inte muslimsk världsdominans (eftersom man vet att det första bara får många att tänka ”visst det är dåligt, men Israel får nog skylla sig själva lite…” medan muslimsk världsdominans, eller hur man misshandlar sin fru, inte är lika lätt att skaka av sig). Dessutom beskrevs programmet med musse pigg som om det vore en engångsföreteelse när det i själva verket var ett rätt typiskt palestinskt barnprogram.

Man beskriver våld som begås av muslimer utan att nämna Islam, t ex att våld i Thailand utförs av ”separatister”.

Inte direkta lögner, men undanhållande av information som behövs för att förstå vad som pågår. Islam är centralt för allt detta våld: de som utför våldet strider i Islams namn och hämtar stöd från Koranen, haditerna och andra islamska källor (och tyvärr behövs ingen särskild förvanskning av detta material för att få stöd). Att förstå dessa konflikter utan att ta med Islam i analysen är hopplöst.

Och så har vi avsaknaden av seriösa diskussioner om innehållet i Islam — allt vi får är upprepningar om hur Islam är en fredsreligion och att den som påstår något annat är en fördomsfull och okunnig islamofob –, och förstås alla vinklingar i Israel/Palestina konflikten.

Mot den bakgrunden är det alltid lustigt när muslimer (och Islams apologeter) gnäller över att media är FÖR ANTI-ISLAM, som i det här debattinlägget. (Men lustigt eller ej, så har jag förstås inget emot att muslimer och apologeter kommer till tals, tvärtom.)

En bättre artikel är den här (som inte direkt handlar om Islam, men ändå visar att media trots allt inte alltid är helt hopplös och ensidig).

Här är vers 9:29 från Koranen:

Fight those who believe not in Allah nor the Last Day, nor hold that forbidden which hath been forbidden by Allah and His Messenger, nor acknowledge the religion of Truth, (even if they are) of the People of the Book, until they pay the Jizya with willing submission, and feel themselves subdued. (min fetstil)

Annonser

1 kommentar

  1. Ulla Marianne said,

    Jag tänkte på ditt tidigare inlägg om vad som är svenskt, en kommentar om det kan även passa in här.
    Att stryka islamisterna medhårs är ju nåt vi inte bara gör i Sverige, men vi är nog ”bäst” på det ändå.
    Och det kan kanske bero på ett svenskt drag som består i att undvika konfrontation och av att vi inte fått lära oss att stå upp för vad vi tycker (om inte alla andra också tycker likadant).
    Vår vilja att söka kompromisser och att undvika bråk är ju positivt trots allt, men det gör oss också sårbara för fanatiker och folk som brinner för sin sak.
    Dessutom har vi faktiskt saker att vara stolta över. T.ex. att vi haft fria bönder. Vår riksdag med adel, präster, borgare och bönder är ett unikt inslag som bara finns i Norden.
    Att som Sahlin säga att hon är avundsjuk på våra invandrares kulturer ”för att ni har en kultur”, eller Reinfelds kommentar att barbari är Sveriges enda bidrag till kulturen är motbjudande exempel på hur vi nedvärderar oss själva.
    Den attityden inbjuder till förakt. Varför ska folk från andra kulturer respetkera oss när vi inte ens själva gör det.

Comments are closed.

%d bloggare gillar detta: