Nya vändor med rondellhunden Mohammed

augusti 20, 2007 at 12:59 e m (islam)

Nu är det planerat att muslimer ska ställa ut Vilks bilder. Stora rubriker! Kanske är de inte så fanatiska trots allt?

Bortsett från att det är en obetydlig händelse jämfört med den massiva fanatism (som inkluderar dödshot mot Lars Vilks) som vi ser exempel på jämt, så verkar det också som den drivande muslimen (Hooman Anvari) inte är särskilt muslimsk. Vilket man får en antydan om redan av det faktum att han har tagit initiativ till en grupp som kallar sig för ”sekulära muslimer i Sverige” (SEMUS). Muslimer som är genuint sekulära (och inte bara kallar sig det) är tyvärr inte vanliga. Han beskriver sig själv på följande sätt:

Jag praktiserar inte islam och gör inte anspråk på teologiska kunskaper, dock känner jag ett ansvar för att verka för en nyanserad debatt om islam i Sverige.

det är muslimen som går med på att visa upp mohammedbilderna. Nåväl, jag ska inte argumentera för vem som är en riktig muslim eller ej (inte här iaf), däremot är det lätt att konstatera att de flesta muslimer inte är som honom. De tar sin religion på största allvar (vilket definitivt inkluderar att ”praktisera” den), så vad denne muslim tar sig till säger inte särskilt mycket om muslimer i allmänhet.

Det verkade dock ett tag som om utställningen skulle ske tillsammans med tidningen Minaret (som är lite mer hardcore i sin Islam än SEMUS), det stämde dock inte. Minaret vill inte medverka till uppvisandet av bilderna. SEMUS står dock fast vid att genomföra uppvisningen.

Det är i tidningsartiklarna om detta och i SEMUS blog en hel del prat om ”dialog” mellan de olika parterna (muslimer och icke-muslimer, i synnerhet Lars Vilks i det här fallet). Denna ”dialog” är något verkligt viktigt förstår man.

Dialog

Vad jag undrar är vad exakt denna dialog kommer att bestå av. Min gissning är att den kommer att vara ett utbyte i fraser som vi alla har hört en miljon gånger redan. Muslimerna kommer att förklara att de älskar Mohammed och känner sig kränkta av att se honom avbildad som en hund (eller avbildad alls). Att islam är en fredsreligion. Att det är viktigt att man respekterar och inte kränker varandra. Att man visst får framföra kritik, så länge den är saklig. Att de ställer sig bakom yttrandefrihet ”så länge man inte kränker”. Att det är fel att dödshota Vilks. Etc. Bara förutsägbarheter som man sannerligen inte behöver träffas och ha en ”dialog” om (annat än för att det kan bli en trevlig pratstund för de inblandade, förstås. Och för kaffet!)

Fast dialogen kanske ska ses mer som symbolisk. Två motsatta parter som sätter sig ner och reder ut sina olikheter som civiliserade personer. Aw. För full effekt så måste man slakta några getter vid rätt tidpunkt, enligt angiven ritual. Getterna representerar våra problem och olikheter, och när livet rinner ur dem så försvinner också problemen. Avslutas med trumma och dans med spjut runt en lägereld.

För övrigt är internet ett bättre forum för genomtänkt dialog. Inte bara för att man har mer tid på sig att svara, utan också för att det i real life är så att olika psykologiska mekanismer kommer i spel som sänker värdet av dialogen, som viljan att vara till lags (alternativt rädsla för konfrontation) vilket kan skapa ett sken av enighet där ingen egentligen finns.

(Jo, jag vet att kvalitéen på dialoger på internet kan vara väldigt låg, men den är i snitt ändå högre än i real life. Men en idiot är förstås en idiot oavsett medium, och bara för att internetdialog har fördelar så betyder det inte att folk autmatiskt tar dem tillvara.)

Annonser
%d bloggare gillar detta: